Helvetet på jorden

I helgen har jag röjt ur lägenheten vilket också framtvingade en vindsröjning. Fy satan vad mycket gammalt skit man samlar på sig. Två flyttkartonger kläder samt en del prylar har gått till Röda korset. En släpkärra med prylar kördes till en sopsorteringsanläggning. Sopsorteringsanläggningar är helvetet på jorden. Dessa platser verkar ta fram människan mörkaste egenskaper. Människor blir arga, stressade och beter sig allmänt svinaktigt. Själv skrattade jag åt eländet samt flörtade diskret med en snygging. Fel plast, fel tillfälle.

Det svinaktiga beteendet kan ha något att göra med att dessa platser är den fysiska baksidan av vårt konsumtionssamhälle. Självfallet gör det ont att bli påmind om detta. I synnerhet om man själv lever ett ultraytligt liv där konsumtion är surrogat för verklig lycka.

Det är oerhört befriande att göra sig av med gammalt skit. Nu är garderoberna halvtomma. Synnerligen sparsamt möblerat. Vindsförrådet så gott som tomt. Lättstädat så det förslår. Gott om utrymme för tankar att flöda fritt.

Jag skulle trivas utomordentlig bra med att vara en buddistisk munk. Om jag är rätt påläst är deras enda ägodel en tiggarskål. Skulle passa mig perfekt. Möjligen skulle jag sakna det ständigt uppdaterade nyhetsflödet. Men även vissa mänskliga behov - ni vet vad jag menar - skulle göra livet i kloster outhärdligt. Mer om detta en annan gång.

Mina föräldrars hjälp var i helgen ovärderlig. Mamma och pappa jag älskar er.