Syra

Jag går dagligen förbi en liten klädaffär och blir alltid lika glad. Ibland börja jag skratta högt för mig själv. Där mitt på trottoaren, bland andra flanerande människor. Dom tittar konstigt. Oftast glatt. Ibland oroligt som jag vore lite tokig. Ibland lite surt. Kanske blir dom sura över att dom själva inte har så roligt (?). Tokighets-teorin är troligen mest överensstämmande med verkligheten.

Det som gör mig så munter är butiksnamnet.

Syra är ett smeknamn för vissa sorters knark. Jag har seriösa funderingar på att kliva innanför tröskeln och fråga om priset per gram. Fast så barnslig kan man nog inte vara när man närmar sig fyrtio.

3 kommentarer:

spiderchick sa...

haha knepigt namn...

Lussan sa...

Vi är jämngamla. Som sagt. Och jo, det kan man. Gör inte du det så gör jag!

Lussan sa...

Äsh, du behöver inte ursäkta dig - jag var ju GANSKA korthuggen om man säger så. :)

Ditt förslag är underbart! Men barnsligt, javisst! Vilket sällan hindrar mig. Jag skulle GÄRNA gå dit och beställa ihop med dig. Effekten skulle nog bli överväldigande.

Tänk dig förresten om det varje dag skulle komma in personer och väsa olika beställningar. Hur många dagar skulle det krävas innan butiksinnehavaren tog ner skylten? ;)